Nu är det väldigt länge sedan jag uppdaterat min blogg. Jag har kämpat hårt med ny medicinering, biverkningar, förhoppningar som grusats... jag fick diagnosen hypotyreos i december, och har ätit Tyroxin sedan dess. Jag hade en sorts förhoppning om att jag inte alls skulle ha sjukdomen ME/CFS, utan "bara" hypotyreos, men jag har nu fått inse att jag har båda två. Plus diabetes, depression, endometrios och IBS. Det känns inte så roligt, med tanke på att jag bara är 30 år.

 

Jag har också haft en del annat att syssla med nu på vårvintern. Jag har vänt mig till kommunen för att få hjälp, och blivit beviljad färdtjänst. Det innebär att jag får åka 18 taxiresor per månad, men inte till t.ex. läkarbesök eller terapi, utan bara "fritidsresor". Detta i sin tur innebär att jag ännu inte utnyttjat en enda taxiresa, eftersom alla mina krafter går åt till just läkarbesök, terapi och provtagningar, så att orka åka in till stan för att shoppa finns ju inte ens på kartan. Tanken är att FPA ska ersätta resekostnaderna då det gäller vård, men för att få det beviljat från FPA behöver jag ett läkarintyg. Ska bara orka ta mig till en läkare först då, och sen ta reda på vilka blanketter som ska fyllas i.

 

Jag har också ansökt om att få en personlig assistent. Som bilaga till ansökan skulle man fylla i en dagbok i två veckor, där man skriver upp sitt hjälpbehov i timmar. T.ex. "Hade behövt hjälp med xxx i xxx minuter" eller "Fick hjälp av xxx att göra xxx i xxx minuter." Detta var oerhört jobbigt och svårt, eftersom jag nu fick se svart på vitt hur beroende jag är av min man. Den första veckan var mitt hjälpbehov hela 48 timmar. OFATTBART! Nog har jag ju vetat att jag inte klarar allt själv, men att det var så mycket...

Nu återstår bara en lång väntan på beslutet. Håller tummarna att jag ska få hjälp åtminstone någon timme i veckan, främst för att få i mig riktig mat till lunch, istället för mina knäckebröd.